Votre panier est vide !
taire (se)
,
vb. pr.
taire (se), pr. 01 [garder le silence ; s’abstenir de parler] : pa kozé ; tenir la boushe ; tienbo la lang ; avale son lang ; boushe la boush ; boush la guël [très fam.] ; serre la lang ; take le* bèk ; fèrme la boush/ la bèk/ la guël/ lansiv ; mètte la boush au klou ; mètte také èk la boush ◊ T. préfère se taire. Il se fait bien trop remettre à sa place par cette bande de beaux parleurs. T. i préfère take son bèk/ boushe sa/ son boush. I gaingne tro le boi èk bann filé tro bien koupé-là.
taire (se), pr. 02 [ne pas divulguer un secret] : tienbo son/ sa lang ; ramasse son/ sa lang ; mètte in moushoir d'si son/ sa lang ◊ Ne lui confie rien, il ne sait pas se taire. Fé pa ali okinn konfidanse : li gaingne pa tienbo son/ sa lang.
taire (se), pr. 03 [ne plus faire de bruit] : arète fé dézordre/ arète shanté… ◊ Les oiseaux se sont tus. Bann zoizo la-arète shanté.
taire (se), pr. 04 ◊ Tais-toi : arète la sharète ; boushe out boush/ out dent/ out guël [très fam.]/ out ki [trivial] ! Fèrme out boush/ out bèk/ out guël [très fam.]. Mètte in kadna dessi out boush. Tinde out fanal.